när man inte vet vad man vill blir man omedvetet hängiven till att jaga passionen.

jag rengjorde min perkulator och den bryggde felfritt. men i kylen finns inte mycket mer än gammal feta och unken ruccola. jag blir vuxen senare än andra. mamma hämtar mig och jag äter glassbåt från frysen. vykort från en far som aldrig funnits. han snorklar med en brud i filippinerna. god mat och myyyyycket kärlek som det stod. vem bryr sig. lojaliteten är vackrare.

det är otäckt, men jag vill ha kabeltv så att jag kan se "en förlorad värld" och "project runway". så länge får jag lida med ida som är så jävla fantastisk i soldattorpet.

när svarta madame går förbi så sitter jag bara och skakar. var det hon eller jag som var ond? jag söker förlåtelse genom att le. jag har blivit en fjolla som inte längre kan ljuga. eller så håller jag på att bli människa.

någon säger åt mig att det kan inte vara spännande jämt. älskade ligger och sover, han har nyss sagt att ett dåligt beteende inte betyder att man är en dålig människa. den som hårdast dömmer sofie är hon själv. perfektion måste ju trots allt vara det vackraste.

Kristna flickor, en touch av rep. Det är inte porr. Det är ett töcken av att det inte är som det ska. Magen värker av att ingenting finns. Paranoia och magen värker ännu mer av att jag inte vet vad som räknas. Samtidigt tycker jag att pale saints är förbannat bra. Jag borde ha varit någon annanstans, men imorgon ska jag träna för att behålla min skönhet. Det är viktigt att vara vacker när man inte vet något annat. Kanske borde jag ringa britt-marie och hetsa om medicin. Back to zombie och föga sexlust. Det kvittar. Jag kan ändå inte knulla på riktigt längre. Dessutom så hatar jag att ta ”the hard way”.

folk sjunger nationalsången och den blomstertid nu kommer. jag viskar till mamma att där går en gammal flamma. han som fick mig att säga att jag spillt gröt på tröjan när jag gick i åttan. jag hatar alltihopa. föräldrar som skrattar åt de tokiga ungarna, och till höger om mig sitter det en tjej med lösnaglar. och trots att jag befinner mig på en bygdegård så känns det jävligt trångt och instängt. det är en konst att andas av den luft som man själv inte står för.

saknad efter hanna som åkt tillbaka till staden. banana som skålar med lugnande och är sjukt vacker när hon ligger på bryggan med behagen fria. påminnelse av att man kan vara något annat. och jag kan leva efter 30 för att jag vet.

det spelar ingen roll. med eller utan alkohol, så är my wife & my dead wife med robyn hitchcock kvällens och så många andra kvällars vackraste låt.

det är så föbannat tråkigt att sola. simones barndom blir inte det minsta intressant när solkrämen blir för varm och rinner ner mellan brösten. denna dag är ett jävla libido. jag vill bli påsatt på ett golv och känna att jag lever. att naturen är vacker hjälper inte. den är ungefär som den snyggaste tjejen i högstadiet. jag var aldrig vän med henne.

fan, det rörde mig inte särskilt mycket i ryggen att hon verkade tråkig. men att världen är det får mig att vilja falla i mammas knä och börja gråta. fantasin hjälper inte. jag vet inte vad jag ska tänka på. kanske finna en art som säger de orden jag vill höra. eller att sätta ner fötterna och känna att behaget från gräset är tillräckligt.

hur du än gör så kommer det ändå att gå förbi en mupp i led zeppelin-tröja och le. man sitter på tåget från krylbo och bannar sig över killen som ler och tanten som är bitter för att hon snart ska börja jobba. förmodligen tänker de att jag är en lortfia. men det är få gånger jag känner mig så vacker som när jag klär på mig direkt, säger hejdå och avslutar med en puss. från att göra tio klädbyten och låta mig nedslås på ett ställe som hemköp till att vakna och använda gårdagens trosor. jag vet inte, men det får mig att känna mig som en man.

när jag några timmar senare går på stan med mamma så hittar jag ett par led zeppelin-tofflor på åhlens. what! om detta ska jag berätta. förnuftet hejdar mig och säger att dina vänners reaktion kommer att vara: jaha, och?!

jag tycker om mina vänner, men jag tycker inte om led zeppelin.