det är något behagligt med doften av nyfärgat hår när man ligger under täcket och handen drar neråt. huden är trasig, sinnet är snurrigt. man kan fortfarande hitta hårnålar i soffan om man tittar riktigt noga. och jag gillar känslan av att inte ha någon koll.

window baby med Radio LXMBRG känns så jäkla rätt då jag lider av storhetsvansinne och får för mig att jag är en viktig del av en historia.

om inte för cancern så för sinnelaget. knulla på medicin är ändå inte lika roligt. jag skulle vilja nynna the end is near. hela mig själv, gå i kloster för att sen kunna basunera ut, i did it my way.