Kristna flickor, en touch av rep. Det är inte porr. Det är ett töcken av att det inte är som det ska. Magen värker av att ingenting finns. Paranoia och magen värker ännu mer av att jag inte vet vad som räknas. Samtidigt tycker jag att pale saints är förbannat bra. Jag borde ha varit någon annanstans, men imorgon ska jag träna för att behålla min skönhet. Det är viktigt att vara vacker när man inte vet något annat. Kanske borde jag ringa britt-marie och hetsa om medicin. Back to zombie och föga sexlust. Det kvittar. Jag kan ändå inte knulla på riktigt längre. Dessutom så hatar jag att ta ”the hard way”.