natten nalkas, men inte sömnen. för ovanlighetens skull så sitter inte gud brevid. jag icke-sörjer icke-existensen. man kan fundera på hur många stenar som man under sitt liv kastat i glashus, men det stör mig ändå att tillskriva icke-existensen skam. hur ska man kunna tala om något som inte medvetandet bemästrar.

jag funderar på om jag fick chansen att träffa mig, skulle jag då se mig som jag vill att andra ska se mig. skulle jag lyckas med att visa det jag vill att de ska se. hade jag egentligen haft det jag velat visa. vad är det jag vill visa och varför vill jag att det ska synas. och den enklaste lekman kan konstatera att det finns en önskan om att på något vis vara genuint bra.

jag vill vara en fire girl.